aszombie.blogg.se

Denna vecka var det dags för Vätternrundan men jag inledde veckan inte fullt återställd efter influensan. Men jag förberedde mig för loppet och tänkte en del på högre makter att jag skulle bli frisk och återställd till loppet.

Jag lämnade in cykeln på service i början av veckan. Det blev byte av däck, kedja och drev. Det sliter en del att åka många mil på racern. På tisdagen blev det en microkort tur bara för att se hur kroppen reagerade. Tog i försiktigt på hemturen och kroppen svarade bra. Tog en ny och längre tur på onsdagen. Höll uppe farten på ditresan och även detta kändes bra. Hemfärden körde jag nästan max och jag fick inga negativa signaler här heller! Ja... det ska vara att jag körde sönder däcket på hemfärden. Men tur att jag har världens bästa cykelservice som dubbelkollade fälgen och bytte däcket på nolltid 💪👍😊

Det ser ut som det blir Vätternrundan 😊

Men jag är inställd att jag antingen cyklar på under 9h (sub 9) eller ta mig runt utan ansträngning (13-14h?). Det får visa sig hur kroppen svarar och hur formen är efter 2 veckor utan träning efter influensa.

Avresa på fredagen då också semestern började! 5 veckor semester! Känns härligt! Jag åkte till Motala med en klubbkompis som skulle åka en sub 7,5 grupp. Väl framme i huset vi hyrde så var det bara att förbereda sig och hämta nummerlapp direkt. Starten går kl 06:16 lördag morgon och team Ride of Hope skulle samlas 05:15. En genomgång av team regler och nu bär det iväg...

START VÄTTERNRUNDAN

Vi var ca 32 cyklister som startade i team Ride of Hope i två grupper. En grupp i taget skulle dra ca 1,5h och sen skulle vi byta. Åkfarten skulle ligga på ca 35km/h och vi skulle ha 3 stopp på hela 18min... För mig skulle max 10min räcka. In och fylla på flaskorna och sedan ut igen. 

Våran grupp började dra och det kändes mycket bra direkt. Vi höll ok bra fart från start och jag hade inga problem att följa med. Jag kände mig riktigt stark men vet samtidigt att det kan svänga snabbt. Jag fokuserade på klungkörningen och belgiska kedjan. Drack varje kvart och fyllde på med energi enligt Enervit-schemat. 

Efter Ödeshög skiftade vi grupp. Det var bara jag som inte förstog detta. Var så fokuserad men nya gruppen sa till mig. Skämtade lite tillbaka och känslan var grym. Kände mig stark och backade tillbaka till min grupp med bra feeling. Väl i Jönköping var det bara att hänga med i kringelkrok vägarna. Det gäller att inte hamna i svansen och förlora hjulkontakten med framförvarande cyklist.

Vi tog sedan ett snabbt stopp där jag hann gå på toaletten och hann även fylla på flaskorna. Dock tappade jag min radarpartner. Vi ropade men var sedan tvungna att åka. Vi låg lite efter tiden. Nu var det våran grupp att dra igen. Gick bra tills våran ledare fick punktering. Alla stannade och vi fixade däcket på 3-4 minuter. Iväg igen och nu gäller det att få upp tempot och farten vi tappat. 

Turen fortsatte, vi bytte grupper att ligga och dra. Enda som hände var att jag tappade ena vätskeflaskan. Den med sportdryck. Men tur att jag hade en flaska kvar och den var extra stor och innehöll vatten. Vi tog ett stopp till. Jag fyllde min stora flaska med sportdryck. Precis då vi skulle iväg kom min radarpartner ifatt! Han hann inte ta någon rast och han hade kört på "rött" utan oss! Han är urstark och jag sa till att han inte fick dra utan ligga på rulle ett tag.

Jag kände mig fortfarande urstark men fokuserad på uppgiften. Drack och fyllde på energi regelbundet. Vi låg fortfarande lite efter 8:45 tiden men väl under 9h. Dock fick vi åter en däckpunktering, en i andra gruppen. Ledarna tog snabbt beslut att våran grupp körde vidare ändå. Vi splittrades alltså och vi var drygt 15 åkare per grupp. Nu blev det att dra hela tiden.

Jag kände mig starkare och starkare ju längre loppet gick. Men tänkte också att det kan vända snabbt. Det gäller att ha bra med krafter kvar till de sista 5 milen. De sista 5 milen var inte roligt rent trafikmässigt. Det var full trafik med lastbilar och en massa bilar i båda riktningarna tillsammans med en massa cyklister. Inte optimalt säkerhetsmässigt. Här tappade vi tid också då vi blev stående bakom en lastbil som körde 5-10km/h. Väldigt frustrerande men bra att det inte skedde några olyckor vad jag vet.

Då vi väl kunde åka utan trafik så gick jag upp och körde. Jag kände mig stark och höjde tempot. Det gick bra ett tag, sedan blev det luckor. Flera var slitna, flera hade kramp. Jag sänkte tempot och vi samlade upp oss. Jag drog igen och la mig sedan längst bak. Vi var ca 6 åkare kvar. Resten hade släppt. Sista milen drog jag en hel del, kände mig stark. Tog endast korta pauser och gick sedan upp och körde igen.

Jag krämade ur det sista på motorvägen in till Motala. Var uppe i 46-47km/h och tänkte att nu är det inget att spara på. Drog lite för länge så missade dragläget från gruppen som nu var 5 cyklister. Men nu var det bara upploppet kvar och vi kom in på 08:51. Majoriteten av vårt team kom in under 9h så med tanke på händelseförloppet så gick det mycket bra!

Eftersom loppet gick långt över förväntan och att jag kände mig så stark så är det relevant att åka nästa års VR med en sub 8,5 grupp 😊